Organisationen för Ny Fysik

Fnysik

 

Alternativ teknik

av Ingvar Karlsson,

Del 2

Till översikt / Föregående avsnitt / Nästa avsnitt

Nollpunktsstrålning

En kandidat för den okända energiformen kan vara den så kallade nollpunktsstrålningen, NPS. NPS antas vara en slags bakgrundsenergi som är mycket svår att mäta och som alltid existerar överallt. Även då all materia är frånvarande, det vill säga i vakuum.

Den moderna uppfattningen av egenskaperna hos NPS kan sammanfattas i följande punkter:

  •  finns överallt och genomsyrar all materia
  • är icke koherent och slumpmässig
  • existerar ortogonalt med oss
  • växelverkar troligtvis med materia i en icke linjär process
  • är frekvensinstabil
  • har mycket hög energitäthet
  • existerar vid den absoluta nollpunkten, -273,15 grader C
Den kallas nollpunktsstrålning eftersom den fortfarande existerar vid absoluta nollpunkten till skillnad från den termiska strålningen. Idag tror man att NPS är orsaken till att en atom ej kollapsar. Kanske är det så att NPS har gått under andra benämningar som funnits i andra sammanhang; etherenergi, orgon, Qi etc.

 

Casimireffekten
 
Figur 3: Casimireffekten
 
 

Casimireffekten

En effekt som kan förklaras med hjälp av NPS är casimireffekten. Casimireffekten är en attraherande kraft som uppstår mellan två metallplattor som befinner sig mycket nära varandra (10-8 m) Se figur 3. En typisk tryckstorlek är 100 kN/m2. En förklaring är att det mellan plattorna finns färre moder av NPS än det finns utanför dem. Detta skulle bidra till att NPS trycker plattorna mot varandra. Casimireffekten är väl dokumenterad och erkänd.

Casimireffekten är nog idag ett av de intressantaste fenomenen som ligger i gränslandet till alternativ teknik och bör noga följas upp. Forskare i USA har idag patenterade experiment som bygger på casimireffekten och som påvisar överskott av energi.

Ordning ur kaos

Låt oss nu anta att NPS är en slumpmässig och icke koherent energiform som kan liknas vid ett tillstånd av kaos. Vi kan inte mäta dess existens eftersom alla mätningar ger nollresultat på grund av slumpmässigheten i signalen. Kanske det finns något sätt att linjärisera nollpunktsstrålningen så att den blir mätbar. Man brukar prata om vakuumpolarisering. Se figur 4. En möjlig ledtråd till vakuumpolarisering gav Ilya Prigogine som fick Nobelpris I977 i kemi.

 

Polarisering av vakuum
 
Figur 4: Polarisering av vakuum.
 

Prigogine postulerade följande:

Ordning ur kaos kan skapas om ett system har följande egenskaper,

  • icke linjärt
  • långt från termisk jämvikt
  • ett energiflöde genom systemet
NPS verkar ha dessa egenskaper. Om vi nu tror på NPS och Prigogines postulat skulle alltså nollpunktsstrålningens energi kunna transformeras till en för oss mätbar energi. Frågan är bara hur?

Det har framförts en mängd förslag från forskare vilka kan ge upphov till denna nollpunktslinjarisering. Här är två:

  • Snabba stigtider på elektromagnetiska fält i plasman, där tunga joner kommer i resonans. Det verkar vara så att atomkärnor växelverkar bättre med NPS än vad elektronerna gör.
  • Snabba motriktade elektromagnetiska fält har gett anomala resultat i flertalet experiment.
  Se figur 5. Här används oftast den induktionsfria spolen som består av två motriktade lindningar.

 

Motriktade EM-fält
 
Figur 5: Motriktade EM-fält

 
Ett praktiskt exempel på den första punkten kan vara den svenska uppfinningen AllanLadd som är en batteriladdare som laddar ett bilbatteri mycket snabbare än en konventionell batteriladdare.

Vektorer och skalärteori

En vektor är ett matematiskt begrepp på en storhet, som exempelvis kraft och elektrisk fältstyrka, som både har en riktning och en storlek. En skalär är också ett matematiskt begrepp på en storhet som endast har en storlek till exempel temperatur. Ni som har läst lite matematik vet att om vektorn V i en punkt summeras med en vektor -V i samma punkt blir resultatet nollvektorn O, det vill säga noll. Eller med andra ord: två storheter som till storleken är lika men har motsatt riktning summeras alltid till noll om de påverkar samma punkt. Om man nu matematiskt beskriver ett system med vektorer och får nollvektorn som ett resultat i en beräkning är resultatet noll. Är det verkligen sant? Både ja och nej.
 Dragkamp i vakuum
Figur 6: Dragkamp i vakuum

 

Gör följande tankeexperiment! Ni har ett långt rep som i båda ändarna avslutas med ett draglag. På mitten av repet sitter en blå rosett. Ponera att draglag 1 är exakt lika starkt som draglag 2. Man utför en dragkamp i en gatukorsning där båda draglagen står skymda bakom varsitt hus för en betraktare som står och tittar på den blåa rosetten. Se figur 6. När båda lagen står startberedda ser betraktaren ett rep med en blå rosett i mitten. Vid startskottet börjar båda lagen dra exakt lika mycket (de var ju exakt lika starka) och vad ser då betraktaren? Jo, han ser fortfarande ett rep med en orörlig blå rosett i mitten. Tänk er att betraktaren ej hör startskottet. Kan han nu på något satt avgöra om draglagen är i vila eller drar? Svaret är följaktligen nej, eftersom han iakttar en blå rosett på repet som befinner sig på exakt samma plats oavsett om lagen drar eller inte. Betraktaren iakttar i båda fallen ett nollresultat. Men de båda fallen skiljer sig markant åt om iakttagaren skulle kunna mäta den mekaniska spänningen i repet vid den blå rosetten. När lagen är i vila mäter han ingen spänning, men då de drar mäter han följaktligen en spänning. Detta tankeexperiment är en analogi till de två vektorer som representerar var sin storhet och resulterar i en nollvektor. Vad kan vi då lära av detta? En matematisk beräkning med vektorer som resulterar i en nollvektor behöver således inte alls vara noll i en underliggande struktur. Ett nollresultat kan betyda att en underliggande storhet finns gömd trots att det matematiska resultatet är noll. I de flesta vetenskapliga teorier används vektorbegreppet flitigt. Jag bör påpeka att det finns andra typer av vektorer som tar hänsyn till ovanstående problem En typ kallas för kvartenioner men används inte i samma ut sträckning som vektorer.

Två vektorer som är motriktade och som summeras i en punkt bildar alltså någon form av skalär Denna skalär är bl.a. bakgrunden till den skalärteori som en amerikansk forskare vid namn Thomas E. Bearden tagit fram.

Elektromagnetiska (EM) vågor är transversella och kan beskrivas med hjälp av vektorer. När två E.M. vågor interfererar tar de ibland ut varandra (nollresultat) och ibland samverkar de. Enligt tidigare resonemang är nollresultatet ej noll utan har en gömd variabel som Bearden kallar för gravitationsskalär. Denna skalär menar Bearden kan påverka NPS så att fluktuationer uppstår. En skalärvåg har alltså bildats som kan ändra energiinnehållet i själva nollpunktsstrålningen. Eftersom denna gömda skalär är en nollvektor så kan den penetrera all materia utan att dämpas nämnvart. Han menar också att all materia är uppbyggd av dessa skalärer i en form av låst resonans. Följden blir att skalärvågor kan påverka materia på olika sätt. Fenomen som antigravitation, energitransport utan förlust, påverkan av levande materia etc kan då vara möjliga.

Bearden menar att det finns tre typer av fält. Se figur 7. Det första är ett grundläggande femdimensionellt gravitationsrum (5DG) som allt i universum är uppbyggt av. Från detta 5DG-fält uppstår vårt vanliga fyrdimensionella rum och vanliga EM-vågor. Han menar att om EM-vågor kan summeras till noll (skalärvågor bildas) bidrar det till att 5DG-fältet hellre transformeras till vårt vanliga 4D-rum och påverkar detta i stället för att transformeras till EM-vågor (de finns ju inte längre eftersom de har summerats till noll). Implikationen blir att skalärvågor kan påverka tid och rum. Om vi nu skulle kunna påverka tid och rum får läsaren själv tanka sig de enorma följderna av detta.

Skalärteori
 
Figur 7 Skalärteori

Bearden påpekar dock att denna påverkan på tid och rum är ytterst liten då skalärvågor används men poängterar att märkbara effekter kan uppstå vid extremt gynnsamma förhållanden. Ett praktiskt exempel på detta är den så kallade Hutchison-effekten där saker fås att levitera och brytas sönder av någon okänd kraft samt att klockor saktar sig.

Till översikt / Föregående avsnitt / Nästa avsnitt

Fnysik Huvudsida / Detta nummer

Hem | Om föreningen | Kontakt | Organisationen för Ny Fysik
small logo

English | Sök: